Folkets Remiss om EU-konstitutionen!


Opinionsmässigt sett är slaget vunnet! En klar majoritet av svenskarna vill nämligen, enligt en aktuell undersökning, folkomrösta om EU:s nya konstitution. Planerna från Göran Persson, Fredrik Reinfeldt, Lars Leijonborg, Göran Hägglund och Maud Olofsson att låta sittande riksdag anta konstitutionen redan i år, utan vare sig folkomröstning eller mellanliggande val, stöds endast av drygt tio procent av väljarna. Aldrig har väl en riksdag varit så i otakt med väljarkåren i en så viktig fråga.

Regeringen har nyligen sänt ut EU:s konstitution på remiss. Inom den tvärpolitiska organisationen Folkomröstning.nu, som redan har samlat in över 100.000 namn med krav på en folkomröstning, gör vi samtidigt en spurt för att samla in ytterligare namn. Vi kommer att överlämna våra listor vid remisstidens utgång den 22 mars. Det blir en Folkets Remiss till den politiska makten. Innehållet kan enkelt formuleras: Vi - folket - vill vara med och besluta i denna för vår framtid oerhört viktiga fråga.

I nuvarande riksdag finns en betryggande majoritet för att säga ja till EU-konstitutionen. Vad få vet är emellertid att det enligt Regeringsformen endast krävs 25% av ledamöterna för att förkasta det hela. Vid ett nytt val, med nya kandidater, och kanske nya partier, kan denna styrka lätt uppnås. Och detta är förmodligen ett skäl till att man redan före nästa val vill lotsa konstitutionen genom den nuvarande riksdagen. Att det svenska folket tycks vara av en annan mening förefaller vara en måhända besvärande, men inte hindrande, omständighet.

Konstitutionen framställs som ett betydelselöst dokument av den socialdemokratiska regeringen och borgerliga allianspartierna. Alltså behövs inga speciella val, menar man. Den inställningen är ohållbar. Om konstitutionen vore harmlös, varför har man då beslutat om eller planerar folkomröstningar i mer än tio andra EU-länder? Sanningen är att konstitutionen tillför EU betydande nya maktbefogenheter. Om tio år kommer statsvetare häpet fråga sig hur Sveriges ledande politiker kunde ens överväga att skriva under detta fördrag utan att tillfråga väljarna.

All offentlig makt utgår från folket står det i vår grundlag. Antas konstitutionen bör vi ändra detta till att "All offentlig makt utgår från folket eller EU!". Regeringsformens ord om Högsta domstolen som landets högsta rättsinstans bör kompletteras med en mening som säger "detta gäller såvida ej EG-domstolen dömer annorlunda". Och stycket som utsäger att riksdagen stiftar vårt lands lagar bör kompletteras med meningen "om EU så tillåter".

Vill vi att vår grundlag korrekt ska återge verkliga maktförhållanden har vi bara två möjligheter. Antingen förkastar vi EU-konstitutionen eller också ändrar vi vår svenska grundlag så att vårt underordnande tydligt framgår. Allt annat vore att föra allmänheten bakom ljuset. Vi kommer från Folkomröstning.nu att tillskriva samtliga 198 remissinstanser och uppmana dem att i sina svar ta ställning till två huvudfrågor: dels om konstitutionen bryter mot existerande svenska grundlag, dels om de anser det rimligt att konstitutionen antas utan att väljarna i något val fått ta ställning till saken.

När det gäller maktöverlåtelsen till EU har en tystnadens ridå sänkts över den politiska scenen i Sverige. I ord klagas det ofta över svenskarnas bristande intresse för EU-frågor. I praktiken motarbetas tyvärr upplysning och en bred samhällsdebatt om EU. När Folkomröstning.nu i höstas inbjöd folkomröstningsmotståndarna till debatt om konstitutionen svarade bara ett fåtal, fyra av trettio. När vi begär att EU-fördraget skall underställas väljarna får vi till svar att man kommer att ordna "seminarier" för att informera medborgarna och låta dem tycka till. Som om tyckande på ett möte kunde ersätta verkligt medbeslutande. Varför denna rädsla för folkviljan?

"Vi vill vara med för att påverka!" Med den parollen lotsades Sverige in i EU för tio år sedan. Men vad i den nya konstitutionen har egentligen Sverige påverkat? Och vilka "vi" har i så fall påverkat vad? Genom att låta folket i ett val ta ställning till konstitutionen kommer inte bara kunskapen att öka. Regering och riksdag får också ett klart mandat från sina uppdragsgivare.

Låt oss göra tankeexperimentet att Storbritannien röstar nej till konstitutionen, vilket förefaller troligt. Då öppnas möjligheten att forma ett nytt EU, byggt på ett samarbete som inte innehåller den överlastade byråkrati, den detaljreglering och det stormaktstänkande som präglar den nuvarande unionen. Det skulle också öppna för Sverige att få garantier för de områden vi anser centrala, som t ex rätten att stå utanför EMU och alla försvarsallianser.

Hur ska Sverige trovärdigt kunna arbeta för detta om vi i tysthet godkänner konstitutionen? I så fall lämnar vi Storbritanniens ambitioner för ett mer mellanstatligt EU därhän. Skamset tvingas vi då uppträda som försvarare av det Europas Förenta Stater som konstitutionen lägger en grund för. Det rätta tillfället för påverkan är nu, det är genom en folkomröstning om konstitutionen svenska folket har möjlighet att verkligen påverka EU-samarbetets framtid.

Vårt arbete inom Folkomröstning.nu kommer inte att avstanna när vi överlämnat Folket Remiss. Vi kommer att fortsätta vårt arbete för en folkomröstning, eller för att avgörandet åtminstone skjuts till efter 2006 års val. Vi kommer att delta på de "tyckarseminarier" som kommer att anordnas och kräva att medborgarna ska få ta ställning till konstitutionen i en folkomröstning även i Sverige.

Det är möjligt att vi misslyckas och att riksdagen, enligt planerna, godkänner konstitutionen i december i år. Men en sådan brist på lyhördhet gentemot väljarna från makteliten kommer då säkerligen att få konsekvenser i 2006 års val.

Björn von der Esch, Riksdagsledamot (kd)
Zaida Catalan, Språkrör, Grön Ungdom

Margit Gennser, fd riksdagsledamot (m)
Hélène Goudin, EU- parlamentariker, Junilistan

Jan-Erik Gustavsson, (Folkrörelsen Nej till EU)
Håkan Larsson, riksdagsledamot ( c)

Sören Wibe, riksdagsledamot (s)
Per Winberg, Ordförande, Transportarbetarförbundet

Pernilla Zetraeus, Partisekreterare, (v)

Tillbaka