Alla länders Europapolitiker påstår sig vara varma anhängare av en fri och öppen debatt om EU:s framtid. Sedan åker de till Bryssel eller någon annan europeisk storstad och håller hemliga möten.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel har inte frångått denna dåliga vana. Hon försöker nu under det tyska ordförandeskapet sopa upp resterna av det havererade konstitutionella fördraget. Men förhandlingarna sker i det fördolda. Medborgarna i länderna får inte veta vad som står på spel eller vad som föreslås.

Nyligen informerade Fredrik Reinfeldt de svenska partiledarna om vår hållning inför det kommande toppmötet i juni. De flesta partiledarna verkade vara ense om tagen. Det är underligt eftersom de knappast ännu kan veta vad de tar ställning till. 

Av vad som hittills läckt ut från den hemliga diplomatin tänker sig Angela Merkel ett minifördrag. Fort ska det gå. En överenskommelse mellan regeringscheferna ska vara klar i juni. En tanke sägs vara att nuvarande Nicefördrag ska kompletteras med ett antal bestämmelser som är nödvändiga därför att unionen fått fler medlemmar och med sådant som alla anses vara överens om. Utmanande idéer som att det nya fördraget ska kallas konstitution dras tillbaka. Likaså förslagen om att unionen ska få en egen flagga och nationalhymn. 

På symbolplanet ska alltså markeras att unionssamarbetet fortfarande bygger på mellanstatlig grund.

Men frågan är om det rör sig om annat än just symboliska reträtter för att lugna ned EU-skeptikerna i de olika länderna? 

På den svenska Europaportalens alltid alerta  hemsida avslöjas ett antal frågor som Merkel har ställt till ländernas regeringar.  Av dessa ges inte intrycket av att Merkel bara tänker sig en teknisk fördragsjustering.

En av frågorna är särskilt illavarslande. Av denna framgår att Tyskland kan tänka sig att behålla hela avdelning ett i det förkastade konstitutionsutkastet inklusive den famösa artikel I-6 i vilken slås fast att ”den rätt som antas av unionens institutioner genom utövande av de befogenheter som den har tilldelats skall ha företräde framför medlemsstaternas rätt.”

Formuleringen är krånglig, men fullt klar till sin innebörd. Här stadgas att överstatlig EU-lag i alla lägen och utan inskränkning ska ta över nationell lag. Detta är vad konservativa jurister och eurokrater drömt om alltsedan unionens bildande. Det är svårt att se annat än att artikeln i statsrättslig mening innebär nationalstatens avskaffande. Tidigare EU-fördrag har byggt på tanken att staterna lånat ut sin lagstiftningsmakt; en utarrendering med förbehållet att den alltid kan återkallas.

Man kan visserligen invända, som en del jurister gör, att denna plattläggningsparagraf inte har obegränsad räckvidd. Den förutsätts ju bara gälla på de områden där medlemsländerna har tilldelat unionen befogenheter.

Men vår erfarenhet visar att denna restriktion är av begränsat värde. EU-organens kompetens har under åren utvidgats på ett oplanerat och oförutsebart sätt.  Inte minst därför att EU-domstolen självsvåldigt har utvidgat EU-rättens tillämpning till allt fler områden. Och domstolen tenderar för det mesta att låta hänsynen till marknaden väga tyngst.

Det är stora värden som står på spel när nu Tyskland vill forcera fram ett avgörande om ett nytt unionsfördrag.  Men svenska politiker säger sig vara nöjda med den information de har fått. Varför är de det? Och med vilken rätt anser de sig kunna avskaffa den svenska riksdagens lagstiftningsmakt?

Frågor att diskutera under konsultationen mellan EU:s ordförandeland Tyskland och medlemsländerna 23 april och 4 maj.  (Vi beklagar att texten inte är översatt till svenska.)

1. How do you assess the proposal made by some Member States not to repeal the existing treaties but to return to the classical method of treaty changes while preserving the single legal personality and overcoming the pillar structure of the EU?

2. How do you assess in that case the proposal made by some Member States that the consolidated approach of part 1 of the Constitutional Treaty is preserved, with the necessary presentational changes resulting from the return to the classical method of treaty changes?

3. How do you assess in that case the proposal made by some Member States to use different terminology without changing the legal substance for example with regard to the title of the treaty, the denomination of EU legal acts and the Union’s Minister for Foreign Affairs?

4. How do you assess the proposal made by some Member States to drop the article that refers to the symbols of the EU?

5. How do you assess the proposal made by some Member States to drop the article which states the primacy of EU law?

6. How do you assess the proposal made by some Member States that Member States will replace the full text of the Charter of Fundamental Rights by a short cross reference having the same legal value?

7. Do you agree that the institutional provisions of the Constitutional Treaty form a balanced package that should not be reopened?

8. Are there other elements which in your view constitute indispensable parts of the overall compromise reached at the time?

9. How do you assess the proposal made by some Member States concerning possible improvements/clarifications on issues related to new challenges facing the EU, for instance in the fields of energy/climate change or illegal immigration?

10. How do you assess the proposal made by some Member States to highlight the Copenhagen criteria in the article on enlargement?

11. How do you assess the proposal made by some Member States to address the social dimension of the EU in some way or the other?

12. How do you assess the proposal made by some Member States applying opt-in/out provisions to some of the new policy provisions set out in the Constitutional Treaty?